Kronvittnessystem i Sverige?

Regeringen vill införa ett kronvittnessystem i syfte att bryta den tystnadskultur som finns inom kriminella gäng, eftersom tystnadskulturen utgör ett hinder i arbetet mot organiserad brottslighet.

Kronvittnessystemet innebär att en person som begått brott kan ges vissa fördelar, så som strafflindring, om denne berättar om andra personer som deltagit i samma brottslighet eller lämnar uppgifter om andra personers brottslighet. Regeringen föreslår att åklagaren redan i stämningsansökan ska lämna förslag om påföljd så att kronvittnet vet vilken strafflindring denne kan vänta sig.

Lagrådet har till uppgift att granska lagförslag innan de behandlas i riksdagen och har nu yttrat sig angående lagförslaget om kronvittnessystem. I sitt yttrande konstaterar Lagrådet att förslaget bland annat riskerar leda till att det blir svårare för försvarsadvokaten att hjälpa sin klient när ett kronvittne lämnat uppgifter. Det beror på att försvarsadvokaten då inte har tillgång till all information som man annars skulle ha haft.

Lagrådet anser också att förslaget är problematiskt eftersom det kan leda till att någon som utsatt en person för brott kan få ett avsevärt kortare straff om denne medverkar till utredning om en annan persons brottslighet. Lagrådet menar att förslaget därför även kan ifrågasättas ur ett brottsofferperspektiv.

Det är enligt Lagrådet ytterst tveksamt om fördelarna med att införa ett kronvittnessystem överväger nackdelarna. Lagrådet avråder därför från ett genomförande av förslaget.