Barnens röst stärks – Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari

Barnen får ta större plats i juridiken nu när FNs barnkonvention blev svensk lag den 1 januari. Vi godkände (ratificerade) konventionen redan 1990 och måste följa den, men den har enligt regeringen ännu inte fått tillräckligt genomslag i praktiken.

Enligt regeringen bidrar lagstiftningen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. Rättigheterna ska nu ses utifrån ett helhetsperspektiv. Domstolar, myndigheter och kommuner m fl. ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.

Den gällande svenska lagstiftningen ligger väl i linje med konventionens bestämmelser. Däremot har kartläggningar och rapporter från utredningar och myndigheter visat att den inte fått tillräckligt stort genomslag i statlig och kommunal verksamhet samt i rättstillämpningen.

För att barnkonventionen nu ska få genomslag krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. Där finns mycket att göra innan vi kan säga att vi lyckats införa FNs barnkonvention full ut. Men nu ställs inte barnkonventionen längre mot olika svenska lagar, där lagarna har högre prioritet, utan får en starkare ställning som egen lag.

Vi kan vänta oss ett antal vägledande domar vid Högsta domstolen framöver. Det är svårt att säga exakt vilken skillnad lagstiftningen gör för barnen. Innehållet i FNs barnkonvention gäller sedan tidigare men barnens rättigheter förstärks och får större tyngd i och med lagstiftningen.

FNs barnkonvention

FNs barnkonvention är ett rättsligt bindande avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. Konventionen innehåller 54 artiklar om mänskliga rättigheter för barn och 196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. I Sverige blir inte FN-konventioner lag per automatik. Vi ratificerar konventioner, vilket betyder att vi skriver på juridiskt bindande avtal om att följa konventioner. Sedan anpassas de nationella lagarna för att uppfylla konventionerna, så kallad transformering. När hela konventionen tas in som nationell lag, vilket nu har skett, kallas det inkorporering.