Arv och boutredning – undvik tvister med hjälp av kunniga jurister 

När en person avlider uppstår en rad juridiska frågor. Juristerna på Amber Advokater är kunniga inom familjerätt och har stor erfarenhet av juridiken efter ett dödsfall. Vi kan hjälpa dig hela vägen från att göra en boutredning och upprätta en bouppteckning till att skifta arvet. Många uppslitande arvstvister kan undvikas genom att anlita en erfaren advokat tidigt i processen. Vi företräder dödsbodelägare i bouppteckningar, är ombud i arvstvister och förordnas ofta som boutredningsmän.

Här förklarar vi kort och övergripande vad som behöver göras när någon gått bort, vem som ärver och vad olika termer betyder.  

Dödsbo och boutredning 

Ett dödsbo är en juridisk person som består av den avlidnes tillgångar och skulder och som uppstår när en person avlider.  

Vid ett dödsfall sker en boutredning. I den ska man klarlägga vilka som är arvingar enligt lag, om det finns personer som ska få kvarlåtenskap genom testamente, vilka tillgångar och skulder som ingår i boet, om det finns avtalsförhållanden som behöver avslutas och om viss egendom ska säljas. Skulder ska också normalt sett betalas och fordringar drivas in.  

Bouppteckning kan behöva göras

Under boutredningen ska normalt sett en bouppteckning upprättas och registreras. Om det finns efterlevande make/maka, ska det ofta också göras en bodelning. Den normala gången är sedan att ett arvskifte sker så snart bouppteckningen är gjord, den dödes skulder är betalade och boet i övrigt har utretts färdigt. Om det bara finns en person som får kvarlåtenskapen behöver man inte något arvskifte. 

Dödsbodelägare

De som får ärva och de som erhåller en andel i dödsboet genom förordnande i testamente kallas dödsbodelägare och de har rätten att tillsammans förvalta och bestämma över dödsboet.  

Bodelning 

En make ärver normalt allt efter sin partner om det inte finns särkullbarn eller ett testamente som säger annorlunda. I de fall maken inte ärver behöver man göra en bodelning för att fastställa hur stor kvarlåtenskapen efter den döde i slutändan blir. Om paret var sambor, måste den efterlevande sambon själv begära bodelning. 

En bodelning ska göras av den efterlevande maken och dödsboet. En skriftlig handling ska upprättas över bodelningen och ska skrivas under av parterna. Om parterna inte är överens kan de begära att domstolen utser en bodelningsförrättare som får bestämma hur bodelningen ska vara. När det finns en boutredningsman blir denne i regel också bodelningsförrättare.  
Läs mer om bodelning. 

Bouppteckning 

Bouppteckningen redogör för vilka tillgångar och skulder som fanns då den avlidne dog. Där anger man också vem som är dödsbodelägare, det vill säga vem som är arvinge eller testamentstagare och ska få ta del av kvarlåtenskapen efter den döde. För att bouppteckningen ska vara giltig ska den undertecknas av två utomstående förrättningsmän som på så vis intygar att allt blivit riktigt antecknat och att tillgångarna värderats efter bästa förstånd.  

En bouppteckningsförrättning ska hållas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket där den ska registreras senast en månad efter det. Det är möjligt att begära anstånd för att få mer tid på sig.  

Vilka ärver och vad är arvslott och laglott?  

I ärvdabalken står det vem som är arvinge och hur arvsordningen ser ut.  

Arvslott är det som du har rätt till efter den avlidne i form av pengar, fastigheter osv. (kvarlåtenskapen). Arvslotten kan påverkas av ett testamente. En laglott utgör hälften av en arvslott. 

Det står var och en fritt att testamentera hur man vill kring sin egendom. Men bröstarvingar har rätt att begära ut sin laglott och kan därför begära jämkning av ett testamente för att få ut den. Jämkningen måste då begäras (påkallas) inom sex månader från det att bröstarvingen delgavs testamentet. Det gör man antingen genom att meddela testamentestagaren sitt krav, eller genom att väcka en talan vid domstol. Det är alltså endast bröstarvingar som kan begära jämkning för att få ut en laglott. 

Det finns tre arvsklasser:

• Den första utgörs av den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn eller barnbarnsbarn). 
• Den andra klassen som endast aktualiseras om det inte finns någon arvinge i första arvsklassen, består av den avlidnes föräldrar. Om dessa är avlidna blir istället den avlidnes syskon arvingar.  
• Den tredje klassen aktualiseras endast om det inte finns någon arvinge i första eller andra arvsklassen och består av den avlidnes far- och morföräldrar. Fastrar, farbröder, mostrar och morbröder träder i dessas ställe om de är avlidna. Kusiner ärver dock inte. 

När det inte finns några arvingar går kvarlåtenskapen efter den döde till Allmänna Arvsfonden. 

Arvskifte  

När bouppteckningen är klar, dödsboets skulder är reglerade och boet i övrigt är utrett kan normalt dödsbodelägarna dela på tillgångarna i dödsboet.

När det finns mer än en dödsbodelägare ska delägarna enligt lag upprätta och skriva under ett arvskifte. Det är ett avtal där det framgår hur kvarlåtenskapen efter den döde fördelas. Denna handling behöver inte registreras särskilt, men den kan i vissa fall behöva visas för utomstående. Exempelvis behöver den som tilldelas en fastighet visa upp avtalet om arvskifte för Lantmäteriet för att kunna få lagfart för fastigheten.  

Boutredningsman och skiftesman 

Det händer att arvingarna inte kommer överens om hur dödsboet ska skötas eller vilka tillgångar eller skulder som ingår i boet. Då kan man ansöka om att en boutredningsman förordnas via tingsrätten. Boutredningsmannens uppdrag är att ta hand om och utreda dödsboet. Den företräder dödsboet i alla sammanhang och bereder boet så att det kan skiftas. Det är sedan upp till dödsbodelägarna att skifta arvet.  

Om inte dödsboägarna kommer överens om ett skifte, kan tingsrätten utse en skiftesman som bestämmer vem som ska få vad i dödsboet. Om det finns en förordnad boutredningsman är denne i regel också skiftesman.  

Arvstvist – låt en erfaren advokat driva dina frågor 

Dödsbodelägare kan klaga på (klandra) arvsskiftet inom fyra veckor från det att de fått arvskifteshandlingarna. Man väcker då en talan mot de andra dödsbodelägarna vid tingsrätten och det uppstår då en arvstvist i domstol. En tvist kan pågå redan innan en sådan klandertalan väckts i domstol.  

Välkommen att kontakta oss på Amber Advokater för hjälp med alla typer av juridiska frågor som uppstår vid ett dödsfall.