Inblick
Gripen, anhållen eller häktad? Vi förklarar!
Gripen, anhållen och häktad är tre olika former av frihetsberövanden. Om du blir frihetsberövad innebär det att åklagare eller polis anser att du är misstänkt för ett brott, och att utredningen kräver att du inte befinner dig på fri fot. Du får då bara ha en begränsad kontakt med andra personer, förutom din advokat. Fast vem får gripa en person, hur länge får man sitta anhållen och när blir man häktad?
Förundersökning
När det finns anledning att anta att ett brott har begåtts påbörjas en utredning, eller förundersökning. Under förundersökningen utreder polis eller åklagare vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal i domstol.
Polisen kan fatta beslut om ett gripande om ärendet är brådskande och om brottet kan ge fängelse. Annars är det åklagaren som ska fatta det beslutet. Det är också åklagaren som snarast beslutar om en gripen person ska anhållas. Om det inte finns skäl för ett anhållande, så ska den gripna personen släppas omgående.
Anhållen
Det är åklagaren som bestämmer om en person ska anhållas i väntan på att domstolen prövar frågan om häktning. Under anhållningstiden pågår polisens utredning. Senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande måste åklagaren lämna in häktningsframställan till domstol, då måste åklagaren beskriva varför personen ska häktas. Vid häktningsförhandlingen avgör därefter domstolen om personen ska häktas eller släppas på fri fot. Denna förhandling ska ske samma dag som åklagaren lämnar in sin häktningsframställan eller senast dagen efter.
Häktad
För att bli häktad måste man vara misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse. Om brottet har minst två års fängelse i straffskalan brukar det talas om s.k. obligatorisk häktning. Det ska också finnas en risk att den misstänkte lämnar landet, försvårar utredningen eller fortsätter att begå brott.
Det är domstolen som fattar beslut om häktning och som misstänkt kan man sitta häktad i upp till 14 dagar innan åtal väcks av åklagaren. Den tiden kan förlängas om det finns skäl för det, men det finns en tidsgräns för hur länge en häktning får pågå. En misstänkt får som utgångspunkt vara häktad i längst nio månader fram tills dess att åtal har väckts. Om den misstänkte inte har fyllt 18 år är motsvarande tid tre månader. Dessa tider är dock inte helt absoluta utan får överskridas efter beslut av domstol.
Det är också domstolen som beslutar om man ska sitta fortsatt häktad tills domen faller eller om man blir släppt i väntan på rättegång och eventuell dom. Polisen är ansvarig för den som är anhållen. Om man blir häktad är det i stället Kriminalvården som har ansvaret.
Åtal, rättegång och dom
Om åklagaren anser att bevisningen är sådan att det kan förväntas att den misstänkte kommer att bli fälld för brottet, lämnar åklagaren in en stämningsansökan till domstolen. Detta kallas att åklagaren väcker åtal. Om den misstänkte är häktad ska domstolen hålla huvudförhandling, eller rättegång, inom en till två veckor efter det att åtal har väckts. Efter rättegången bestämmer domstolen om den misstänkte är skyldig eller inte. Om man är missnöjd med domen kan den överklagas till en högre instans.
Straff
Brott kan ge olika straff, eller påföljder som det också kallas. Det kan handla om fängelse, men alternativ till fängelse kan vara böter, villkorlig dom, samhällstjänst, skyddstillsyn och vård. De olika påföljdsalternativen kan kombineras av domstolen.
