När konkursen inte kan undvikas

Kontakta oss såväl om det egna företaget hamnar i en ekonomiskt besvärlig situation som när ni behöver säkra er position mot tänkbara betalningssvårigheter hos kunder och samarbetspartners.

Hur går det till vid en konkurs?

Ett företag eller en person som inte kan betala sina skulder i rätt tid och inte heller kommer att kunna göra det under en längre tid anses vara på obestånd och ska försättas i konkurs. En ansökan om konkurs lämnas in till tingsrätten antingen av den som är på obestånd (gäldenär) eller av någon som den är skyldig pengar (borgenär).

Tingsrätten beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare. Den som ansöker om konkurs kan lämna förslag på konkursförvaltare.

En av konkursförvaltarens viktigaste uppgifter är att omhänderta tillgångarna och avveckla verksamheten. Avvecklingen kan t.ex. innebära att verksamheten drivs vidare under viss tid, att verksamheten säljs eller att enskilda tillgångar säljs var för sig. Avvecklingen ska göras så förmånligt som möjligt för fordringsägarna.

Konkursförvaltaren har även utredande uppgifter. I konkursutredningen ingår att förvaltaren ska undersöka orsaken till och tidpunkten för obestånd, utreda om det finns återvinningsbara transaktioner eller olagliga värdeöverföringar, bedöma när en kontrollbalansräkning eventuellt skulle ha upprättats och bedöma bokföringens kvalitet.

Konkursförvaltaren ska även säga upp anställda och besluta om statlig lönegaranti.

När gäldenärens tillgångar har avvecklats ska överskottet fördelas mellan fordringsägarna (borgenärerna) enligt reglerna om förmånsrätt.

Konkursen steg för steg

I korthet ser processen från konkursansökan till konkursavslut ut så här:

1. Ansökan om konkurs lämnas in till tingsrätten. Det kan göras av den som är på obestånd (gäldenären) eller av en fordringsägare (borgenären). Inom juridiken kallas ett bolag för en juridisk person och en privatperson för en fysisk person. Såväl juridiska som fysiska personer kan försättas i konkurs.
2. Tingsrätten fattar beslut om att försätta personen i konkurs och utser en konkursförvaltare. Den som lämnar in konkursansökan kan föreslå en konkursförvaltare men det är tingsrätten som beslutar vem det blir.
3. Konkursförvaltaren samlar in information om gäldenären och i det inledande skedet kan det innebära flera kontakter mellan gäldenären och konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren tar i det inledande skedet även hand om gäldenärens bokföring.
4. Konkursförvaltaren samlar in uppgifter om gäldenärens tillgångar och skulder och upprättar en konkursbouppteckning. Konkursbouppteckningen upprättas minst en vecka före det så kallade bouppteckningsammanträdet. Bouppteckningsammanträdet hålls inom 1-2 månader efter konkursbeslutet. Vid sammanträdet går man igenom konkursbouppteckningen och därefter bekräftar gäldenären att bouppteckningens uppgifter är riktiga.
5. Konkursförvaltaren beslutar kort efter konkursbeslutet om eventuell verksamhet ska drivas vidare och hur avvecklingen i övrigt ska gå till. Ibland kan betydande värden räddas genom att verksamheten fortsätter och konkursförvaltaren hittar en köpare till hela rörelsen. Men ibland är det bättre för fordringsägarna att verksamheten upphör och tillgångarna säljs var för sig. Konkursförvaltaren ska även driva in gäldenärens fordringar.
6. Om det finns anställda sägs de upp och informeras om sina rättigheter och skyldigheter. Konkursförvaltaren beslutar om statlig lönegaranti till de anställda.
7. Konkursförvaltaren upprättar inom sex månader från konkursbeslutet en så kallad förvaltarberättelse. I den redogör förvaltaren för orsaken till och tidpunkten för obestånd, om det finns återvinningsbara transaktioner eller olagliga värdeöverföringar, när en kontrollbalansräkning eventuellt skulle ha upprättats och om hur bokföringen har skötts.
8. Finns det misstanke om t.ex. bokföringsbrott eller brott mot borgenärer underrättar konkursförvaltaren åklagare om detta.
9. När allt har avvecklats och utretts ska konkursen avslutas. En konkurs avslutas genom avskrivning om det inte finns några medel att dela ut till fordringsägarna och annars genom utdelning. Vid utdelning fördelas överskottet mellan borgenärerna enligt förmånsrättslagen.